2009-05-31

How to save the world

Sorry, but this blog post is not available in your country.

2009-04-19

Brokep, Anakata och TiAMO:s bibliotek

Upphovsrättlobbyn jobbar för fullt med att hänga ut fildelare som tjuvar och fildelningssiter och allt som har med det att göra som stöld. När fildelarna inte är ute och snor gräsklippare ligger de hemma och låter stekta sparvar flyga in i munnen.

Jag har funderar mycket på det här de senaste veckorna. Häromdagen var jag sysslolös en timme medans jag väntade på ett möte och gick in på en bibliotek för att fördriva tiden. Jag satte mig i läshörnan och bläddrade i några tidningar. Jag kikade till exempel igenom tidningen "PC för alla", en tidning jag normalt aldrig läser då det inte alls handlar om saker jag bryr mig om (jag kör ju inte ens Windows, och tidningen borde nog egentligen heta "Windows för alla").

Upphovsrättslobbyn vill likna The Pirate Bay med en affär. En affär dit alla går och stjäl istället för att betala. Dessutom hävdar de att de har The Pirate Bays:s godkännande (och till och med uppmuntran) för detta. Den åsikten får stå för dem - men jag har en annan - vilket slog mig när jag satt inne på bibliteket och leechade tidningar.

The Pirate Bay är ett bilbliotek. Folks surfar in där och laddar hem en torrent med vilken de kan ladda hem till exempel en ljudbok, film eller musikskiva. Jag är övertygad om att i mer än 90% av fallen kommer den nedladdade produkten inte användas mer än tre gånger och skulle aldrig köpts för ett pris högre än närmare noll.

När jag var mindre läste jag mycket böcker. När jag gick på högstadiet läste jag kanske två till tre böcker i månaden. Jag läste mest Science Fiction, skräck och lite thrillers. Lite enkel huvudräkning säger att om jag skulle köpt alla böcker i affären (som pocket i vissa fall - i andra fall fanns de inte ens som pocket) skulle notan hamnat på säkert 1500 kr per månad eller mer. Om jag sålt böckerna begagnade efter jag läst dem en gång (jag läste aldrig om en bok) skulle jag kanske kunnat få tillbaka hälften, så 750 kr per månad. Vem som helst förstår ju att en 15-åring inte har 750 kr per månad att lägga på böcker, och det hade jag inte heller.

Vad gjorde jag då? Jo, jag piratade hem böckerna från biblioteket. Ett stor hus (sajt) med massa böcker i långa hyllor (filer) soterade efter kategori och namn (sökindex). Det fanns till och med några gamla dos-datorer som körde en söktjänst där man kunde hitta böcker (söktjänst). I huset fanns dessutom anställda som kunde hjälpa mig hitta det jag sökte efter (community).

Varför skulle The Pirate Bay vara annorlunda? Mängder av folk besökersajten och får hjälp ladda hem saker. Saker de aldrig skulle köpt (eller ens haft råd köpa) om det inte vore för att de "är" gratis. Sakerna konsumeras mer eller mindre ögonblickligen och bara en eller ett fåtal gånger.

Gjorde min "stjälande" på biblioteket att jag inte köpte böcker? Nej, jag hade ju ändå inte råd. Dock köpte jag lite böcker ändå. Några ville jag ha i min samling i hyllan. Jag köpte böcker begagnade, någon gång genom någon bokklubb och på bokrean. Så ett 100-tal böcker ägde jag innan min 18-årsdag. Jag skulle till och med vara så vågad att säga att mitt lånande på biblioteket gjorde att jag köpte fler böcker. Mycket fler böcker, men bara till ett pris jag hade råd med.

Så upphovsrättslobbyn, The Pirate Bay är ett enormt bibliotek. Nästan helt administrerat av användarna själva (= billigt i drift!). Detta biblitek tänder folks aptit efter kultur och gör att de köper mer. De går oftare på Bio. Det går oftare på konserter eller andra framträdande. Dessutom kan dessa biblitek innehålla reklambanners vilket kan dra in åtskilliga miljoner per år. Erfarenhet visar dessutom att folk gladeligen betalar en avgift varje månad för att få lite extra innehåll, extra tjänster eller bara för att de älskar tjänsten. Spotify har massor med betalande kunder som ger 99 kr / månad, Last FM likaså. Till och med nyhetssajter som Aftonbladet kan få folk punga upp 19 kr / månad för att läsa ytterligare lite skvaller.

Så hur vill ni ha det? Vill ni stänga folkets nya biblitek? Är ni säkra på att ni förstår konsekvenserna? Ni står inför ett val här. Valet kommer inte påverkar hur folk skaffar sig kultur nämnvärt - men det kommer påverkar hur folk ser på er. Vill ni bli fortsatt liknande vid utdöda jätteödlor som slåss med näbbar och klor för att överleva ett paradigmskifte, eller vill ni anamma ny teknik och nytt tankesätt? Vill ni bli lika häftiga som Spotify? Hjältar som Brokep och co? Lika användbara som The Pirate Bay?

2009-04-18

Tingsrätten aka Tärningsrätten

Såg ett ruggigt videoinslag gjort av bland annat Henrik Alexandersson om rättsäkerheten i Sverige. Det handlar om brister i Tingsrätten och dess tillvägagångssätt. Slå en kik på den om du inte redan gjort det.



I tingsrätten sitter alltså så kallade nämndemän och dömer. Dessa är vanliga lekmän utan någon som helst utbildning i juridik. De är i nästan alla fall politiker tillsatta av politiker (och deras politiska pariter).

Måste nämna några ruggiga fakta ur filmen:
"En av fyra nämndemän anser att om bevisen är svaga, då kan man ändå fälla, men ge ett mildare straff."

(Källa: Diesen, Lekmen som domare)
Smaka på den. Om man tvivlar på att någon är skyldig så ska man alltså för säkerhets skull döma denna men ge personen ett lägre straff som kompensation. 25% av nämdemän resonerar på detta sätt.
"I princip alla nämndemän utses av de politiska partierna.
Hälften av dessa säger sig vilja döma utifrån sina politiska åsikter.
En tredjedel säger sig göra det."

(Källa: Rundkvist, Stockholms Universitet, 1995)
Att de ens vill göra det är skärmmade nog. Att de sedan gör det är katastrofalt. Så en tredjedel av våra "domare" väger alltså in sin egen politiska tro när de dömer människor till straff som kan ha livsgående konsekvenser.

Så, nu har tingsrättens lekmen kastat tärningen i målet om The Pirate Bay, efter ordentligt lyssnat på upphovsrättslobbyn. Utgången blev pinsam. Upphovsrättslobbyn klappar sig förnöjt på magen (som efter en stor portion stekt sparv) och siktar in sig på fler nya mål. Men allvarligt, de har inte vunnit något alls. Domen kommer inte träda i kraft på flera år (efter flera överklagningar). Under tiden kommer människor fortsätta som de alltid gjort - kanske till och med mer så. Fildelarna har fått några martyrer och ilskan fokuserar ännu mer på den gemensamma fienden, mediabolagen. Istället för att värna om sina kunder så retar de dem till ren ilska. Hur de än beteer sig nu kommer ilskan bita tillbaka.

Slutligen vill jag gratulera Piratpartiet till ytterligare några tusen medlemmar på bara några timmar. Jag tror ni kommer in i EU-parlamentet i vår. All lycka och välgång!

2009-04-14

"Fler fartyg i sjöpiraters våld"

Jag kan inte låta bli att le åt rubriken i artikeln hos Sveriges Radio.

Tiderna har verkligen förändrats när man måste skriva "sjöpirater".


2009-04-09

Om du inte actar dig lämnar de dig aldrig ipred

IPRED är ett faktum och folk laddar hem mindre.

Folk köper också mindre kyckling just nu på grund av rädsla för att svälja glas. Tror någon att nedgången i kycklingförsäljning är för alltid?

Nej, tänkte just det.

Andra intressanta saker som hänt sedan IPRED aktiverades:
  • En kompis till mig är 100% mer sjuk.
  • Medeltemperaturen ute har gått upp.
  • Jag har ätit 20% mer pasta.
  • Det är säkert 25% färre medpassagerare när jag åker till jobbet.
Vem hade trott att lagen skulle påverkar mig och dig så mycket?

Tydligen kan vilka företag som helst nu gå ut och säg:
"Sen IPRED har vår försäljning gått upp 50%".
Detta ger automatiskt en helsidesannons på IDG.se och ännu fler kunder. Tror ni verkligen att folks springer till de lagliga tjänsterna inom en vecka efter att lagen införts? Jag tror inte att de springer alls, för de tjänsterna suger, men om de gör det kommer det ta mer tid än en vecka.

2009-04-04

Input lag - Bildfördröjning på din TV

Känner att jag måste dra fram detta problem lite i ljuset. Tillverkarna verkar vilja mörka problemet. Vissa verkar totalt ignorera det.

Vad är det då för problem? Problemet finns i din platt-TV såvida du inte haft tur eller var "skicklig" när du köpte den.

Dagens platt-TV-apparater är fulla med elektronik och programvara som gör massor med bildförbättringar. Bilden måste också skalas upp eller ned då signalen inte alltid motsvara vad TV:n kan visa. All denna bildbehandling har sitt pris, och priset är tid. Från signalen kommer in i TV:n genom en port (HDMI eller liknande) tar det en viss tid för TV:n att behandla denna signal innan den kan visas upp på skärmen. Moderna TV-apparater har i dag en fördröjning (input lag) på mellan ca 1 ms och upp till över 100 ms.

Blanda inte ihop födröjningen med responstiden. Responstiden är tiden det tar för en pixel (bildelement) att byta färg. Hög responstid är också dåligt - men ett helt annat problem.

Vad betyder då detta? Jo, om du spelar ett spel som kräver någorlunda snabba rörelser (säg actionspel, bilspel, sportspel eller liknande) så kommer den bild du ser ha hänt för upp till 1/10 sekund sedan. När du ser att bilen håller på att köra i diket så har det redan hänt! Vissa spel har inställningar för att kompensera detta (Guitar Hero är ett exmpel) som löser problemet delvis.
Om du ska koppla in en extern förstärkare får du se upp med. Det kan vara så att ljudet inte fördröjs lika länge som bilden så att läpprörelser kommer ur synk. De interna högtalarna har ofta inbyggd fördröjningen, men den slutar ofta fungera med externa högtalare. Vissa förstärkare har inställningar för att kompensera detta.

Så, i princip alla TV:apparater idag är dåliga eller rätt dåliga spela spel på. Hur mycket du lider beror på fabrikat och hur passa duktig du är själv. Är du en mer krävande spelare lär du känna av fördröjningen mer. Ska du koppla in externa högtalare ska du också tänka till.

Men, har det inte alltid varit såhär då? Nej, gamala tjocka TV-apparater (CRT) hade inte detta problem alls. De genomförde i princip ingen bildbehandling. Detta är något som uppkommit på senare år och de alltmer avancerade bildförbättringsfunktionerna och högupplösta panelerna gör att problemet blir till och med större.

Men hur kan man undvika detta då? Det finns några saker man kan göra:
  • Se till stänga av så många bildförbättringsfunktioner som möjligt. Har TV:n ett "game mode" eller kanske "pc mode" kan dessa hjälpa mycket. Notera att bilden kanske inte blir lika fin i dessa lägen - då de dyra bildförbättringsfunktionerna du lade tusenlappar på inte används längre.
  • Se till använda en upplösning som ligger nära eller helst exakt lika som vad TV:n kan visa. På en Full-HD-TV välj då upplösningen 1080p.
  • Om du inte spelar utan bara tittar på film eller liknande (utan tvåvägsintereraktion) och får problem när du kopplar in en extern förstärkare och högtalare, kan du ibland använda förstärkarens inbyggda funktion för att fördröja ljudet. På så sätt blir bild och ljud i synk igen. Detta går ofta bara upp till ett maxvärde (som kanske är 100 ms).
  • Som nämnt tidigare så har vissa spel (som tex musik-spel) har en funktion för att ta hänsyn till lagget. Detta går ju bara i vissa spel tyvärr på grund av naturlagarna.
  • Välj en TV som gör det här bra!
Den sista punkten är ju lättare sagt än gjort. Jag har forskat lite i ämnet för min egen del och detta är mina resultat. De är helt ovetenskapliga och ett hopkok av olika källor i forum och recensioner.
  • Undvik Philips, de har ofta över 100 ms fördröjning, sämst av alla. Ändring idag 2010-06-18: Ryktet säger att vissa Philips har 100 ms+ i "vnaligt" läge men riktigt bra värden i "Game mode". Omdet är sant kan de ju fungera bra för spel. Om du dock vill använda den med extern förstärkare eoch högtalare för film kan det ändå bli problem. Då vill man ju kanske inte köra game mode utan bildförbättringsfunktioner och förstärkare kan ofta inte fördröja ljudet så långt som 100 ms eller mer.
  • Undvik LG, ingen verkar veta hur de är. Ändring idag 2010-06-18: LG har fått en hel del bra modeller nu. Jag har inte koll på de senaste men serien LH4000 har en lag på ca 10 ms. Även de äldre LH2000- och LH3000-serierna sägs ha bra. Om någon vet om nyare LG-serier kan de väl lägga en kommentar.
  • Panasonics plasmor i upplösning 1024*768 (dvs HD-ready) har bra värde (ca 10 ms), deras Full-HD-plasmor har mindre bra värden (30 ms eller mer). Bra apparater här är PX70 och PX80. Ändring idag 2010-06-18: Panasonic har släppt flera riktigt bra Full HD-plasmor som till exempel G10-serien. Även här har jag inte full koll på de nyare modellerna. Skriv en kommentar om du vet något.
  • Samsung har överlag ganska dåliga värden. I "game mode" håller de ca 30 ms, annars 60 ms.
  • Sonys äldre är för mig okända. Bland de nyare ses W4000 och W4500 som har under 10 ms i alla lägen, riktigt bra alltså. V4000 har troligen samma bra värden. W5500 (deras senaste modell) har 30 ms i "game mode", 60 ms annars. Sony har alltså lyckats med konststycket att försämra sin apparater.
  • Vissa säger Sharp ska ha hyffsat bra värden.
  • De dyra Pioneer-plasmorna har bra värden sägs det, men kostar skjortan istället.
För framtiden hoppas jag detta blir uppmärksammat och löst. Det är ett värde mycket viktigare än responstid (när denna är så låg som den ändå är) men ändå vet ingen om vad det är. Tillverkarna själva vet antingen inte om vad det är eller så ignorerar de problemet. De mäter aldrig detta värde - kanske för att de inte vill berätta hur dåligt det är. Försäljare har ingen aning om detta heller. De bara maler på i gamla invanda spår om hur bra 100Hz är för sport och varför man inte ska koppla plasman till datorn (vilket inte gäller längre).

Om någon har någon mer information att ge (värden för andra fabrikat eller modeller) eller vill tipsa om någon anna som är ett bra köp, skriv gärna en kommentar.

För dig som är lite nyfiken och driven kan besöka denna sida om hur man mäter fördröjningen
Det du behöver är bara en webbläsare, två bildvisare (den ena ska helst vara en CRT eller en snabb datormonitor, samt TV:n du vill mäta på) som visar samma bild och en kamera.

2009-04-02

Låt mig köpa TV-serier online!

Jag är villig betala 10 kr / avsnittet (i SD) och 15 kr / avsnittet i HD. Gärna med en liten rabatt om man köper hela säsonger. Jag skulle köpa ca 6 avsnitt i veckan, det blir över 300 kr i månaden.

Jag är intresserad alls av plastbitar i plasaskar som skickas med lastbilar världen runt.

Men låter ni mig?

Nej, ni tänker jaga mig och alla andra istället.

Idioter är vad ni är och jag känner mig fruktansvärt sviken. Mest av politikerna som lät den här skiten röstas igenom men också av er skivbolag och filmbolag. Kan ni inte fixa det ni kan först? Se hur folk reagerar? Ni kommer inte kunna skrämma folk till att sluta fildela - men ni kan faktiskt muta dem. Som bonus skulle ni tjäna pengar på det. Men ni är inte intrsserade av pengar längre - ni är itnresserad av att det ska förbli som det varit.

2009-03-03

Stekta sparvar

Monique Wadsted:

"Att konsumera filmer och TV-serier via The Pirate Bay är att ligga på rygg och låta stekta sparvar flyga in i munnen på dig, oavsett om du är hungrig eller inte. Sparvarna ligger också i drivor runt dig för att du ska kunna konsumera dom när du vill utan att det kräver nån som helst uppoffring från din sida. "

(slutplädering 09-03-02)

Se där, enligt henne är alltså en hemladdad film inte samma sak som en förlorad försäljning. Vem köper stekt sparv när man redan är mätt?

2009-02-06

SVT ska ge webbtvstöd för alla OS?

IDG kan man läsa om det nya förslaget som gör alla datorer till tv-mottagare som måste licensbeläggas. Detta drabbar till och med företag.

Men hallå? En dator består av både hårdvara och mjukvara. Hårdvaran kan mycket väl användas som tv-mottagare men utan rätt mjukvara går det ändå inte. SVT har alltså inget annat val än att anpassa mjukvaran för ALLA operativsystem där ute. Annars fungerar ju inte datorn som mottagare.

Hela den här grejen haltar som om den fått foten avhuggen.

Lägg avgiften till SVT på skatten (men sänk beloppet då inte Radiotjänst med dess byråkrati behövs) men ännu hellre: Skrota public-service-tv!

Spar SVT24 som gratiskanal och visa bara saker ni kan ha råd med att ge bort "gratis". Vid händelse av nödläge kan den användas som informationskanal. Övriga kanaler gör ni till betalkanaler. Infrastrukturen finns där. Få se hur många som är beredd att betala 150 kr för en handfull kanaler där hälften är fulla med reklam.

2009-01-15

Att bygga sig en tyst dator - Mellandator

Så om du inte är ute efter en tyst Budgetdator då?

Delar som är relevanta titta på för att göra en tyst dator är (utan inbördes ordning):
  • Datorlådan
  • Nätaggregatet
  • Moderkort
  • CPU
  • CPU-kylare
  • Grafikkort
  • Hårddisk
Lite mindre intressant är:
  • Minne
  • DVD/CD-ROM-läsare
Datorlåda och nätaggregat
Även för mellandator skulle jag satsa på en bra billig låda som säljs med nätaggregat integrerat. Detta blir både billigt och enkelt. Jag rekommenderar märket Antec.

Titta till exempel på:

NSK6580, från ca 1000 kr
NSK6580B, från ca 1000 kr

För en mellandator skulle jag välja ett nätaggregat på mellan 400 och 500 W. Lådan bör rymma en rejäl CPU-kylare, vilket alla towerlådor ovan gör. Undvik mer exotiska lådor om du inte vet vad du gör. Lådan ska ha gummiupphängningar för hårddiskar.

Välj en låda med plats för en rejäl 120 mm utblåsfläkt på baksidan. Anteclådorna ovan har det. På den platsen sitter en så kallade TriCool-fläkt. Montera bort den och ersätt den med en ännu tystare fläkt. Bra märken här är Nexus, Scythe eller Noctua.

Nexus Real Silent
, från ca 100 kr
Scythe S-FLEX, 800 RPM eller 1200 RPM, från ca 150 kr
Noctua, 800 RPM eller 1200 RPM, från ca 200 kr

Varvtalet du ska välja på fläkten beror på hurvida fläkten ensam ska kyla lådan eller om den har hjälp av fläkten i nätaggregatet. Dvs, om lådan är uppdelad i flera kammare så att nätaggregatets fläkt inte suger ut luft ur den kammare där CPU:n finns kan det vara lämpligt att ha en lite snabbare fläkt, ca 1200 RPM. Om lådan däremot bara en enda kammare så kan du gott ha en 800 RPM-fläkt (som är tystare). För mellandatorn skulle jag säga att en kammaruppdelad låda är onödig.

Moderkort
Moderkort finns i två storlekar för hemdatorer (om man bortser från mer exotiska typer): ATX och mATX. "m" här står för "mikro" och visar att det kortet är mindre än det andra. Vissa towerlådor rymmer bara mATX medans andra klarar båda. Såvida du itne ska ha väldigt många instickskort så funkar mATX lika bra som ATX - och det mindre kortet ryms i många fler lådor.

Se till att moderkortet inte har några fläktar. Det börjar bli ovanligt idag men det händer.

Intel- eller AMD-CPU är en smaksak. Jag använder Intel här men det är inte alls nödvändigt.

Asus P5KPL-AM, från ca 500 kr
Gigabyte GA-G31M-S2L
, från ca 500 kr
Gigabyte GA-73PVM-S2H
, från ca 600 kr

För montera grafikkortet se till moderkortet har en PCI-E-plats av typ 16x.

Grafikkort
Nvidia eller AMD är religion. Välj det du känenr dig trygg med. Jag använder Nvidia då dessa fungerar bäst i Linux (än så länge). Se till att kortet du väljer är passivt kylt (dvs saknar fläkt). 256 MB eller mer grafikminne är lagom för budgetkort.

Asus GeForce EN9400GT Silent/HTP 512MB, från ca 500 kr
Asus GeForce EN9600GT Silent/HTDI 512MB, från ca 1200 kr

CPU och CPU-kylare
Se till att CPU:n inte har för stor termisk effekt, dvs blir för varm. 45 W är lågt, 65 W är medel och allt över är högt. Se till hamna på som mest 65 W.

Intel Core 2 Duo E7300 2,66GHz Box, från ca 1200 kr
Intel Core 2 Duo E8500 3,16GHz Box, från ca 1900 kr


Båda dessa är på 65 W och har två kärnor. Använd aldrig CPU-kylaren du får med, den låter alldeles för mycket. Som kylare välj en rejäl tung fläns med en stor fläkt, gärna 120 mm. Jag tycker personligen om kylarna man fäster även på baksidan av moderkortet - lite jobbigare montera men sen sitter de som berget och man behöver inte vara rädd för att de lossnar.
Om kylaren levereras med en fläkt (som inte är tyst nog) kan man byta den mot någon av dem i avsnittet om datorlådan ovan.

Beroende på CPU:n man valt kan man köra fläkten rätt långsamt. Prova själv vad som behövs för att hålla CPU:n på max 50-60 grader vid hård användning. Använd till exempel SpeedFan för att kolla temperaturen.

Det finns massor med bra kylare men ett exempel skulle kunna vara:

Noctua NH-U12P, från ca 600 kr

Använd en bra kylpasta för att fästa kylaren (använd inte den som skickas med kylaren):

Arctic Silver 5, från ca 50 kr

Hårddisk
Välj en tyst hårddisk. Bra märken är Samsung och Seagate. Välj en 7200 rpm-disk av typen SATA - IDE är utdöende.

Samsung SpinPoint F1 320 GB, från ca 500 kr

Minne
Välj 4 GB minne uppdelat på två moduler. Då har du rejält med minne utan betala jättemycket.

Corsair XMS2 2* 2 GB, från ca 500 kr

DVD
Såvida du inte ska använda dator för att titta på DVD-film kan du välja vilken som helst. DVD:er låter lite olika mycket när de snurrar så om du ska använda den mycket kan du forska lite på det området - det har jag inte gjort.

DVD-brännare, från ca 250 kr

Sammanfattning
En komplett dator utan skärm, tangentbord, mus och operativsystem blir då:

Låda: 1000 kr
Fläkt till låda: 150 kr
Moderkort: 500 kr
Grafikkort: 500 kr
CPU: 1200 kr
CPU-kylare: 600 kr
Kylpasta: 50 kr
Hårddisk: 500 kr
Minne: 500 kr
DVD: 250 kr

Totalt ca 5250 kr

Detta bygger på att man handlar alla delar där de är billigast och kommer troligen ge en massa extra fraktkostnad. Ett pris på ca 6000 kr är dock möjligt få i en enskild affär så det bara blir en frakt.

Så om du surfar, kollar din mail, chattar, spelar lite Flash- och Java-spel och kanske gör lite kontorssysslor kommer en sådan dator fungera perfekt för dig. Den klarar också av lite mer krävande applikationer men är ingen splelmaskin. Den är nästan helt tyst.

Jag frånsäger mig allt ansvar om något går fel när du använder denna guide. Det är svårt förutsäga allt och vet du inte vad du gör ska du be någon anna göra det. Speciellt viktigt är det att du håller koll på dina temperaturer så inget blir överhettat.

Att bygga sig en tyst dator - Budgetdator

Tänkte skriva nåt mer kreativt idag och inte bara klaga på vart samhället är på väg.

Jag har byggt många datorer åt mig själv och folk i min närhet. En av egenskaperna jag tycker är viktigast när det gäller att bygga en dator är att den ska vara tyst - och helst knäpptyst.
Under årens lopp har jag sparat på mig lite empirisk kunskap på området. Nuförtiden är det mycket lättare bygga sig tysta datorer (eller till och med köpa dem klara). Idag bryr sig folk mer om det, värre var det för några år sedan.

I alla fall, jag tänkte dela upp det i tre delar: Budgetdator, Mellandator och Tyst men kraftfull dator.

Så, välj den nivå du vill lägga dig på själv. Jag kommer skriva med lite priser, dessa kommer naturligtvis förändras.

Delar som är relevanta titta på för att göra en tyst dator är (utan inbördes ordning):
  • Datorlådan
  • Nätaggregatet
  • Moderkort
  • CPU
  • CPU-kylare
  • Grafikkort
  • Hårddisk
Lite mindre intressant är:
  • Minne
  • DVD/CD-ROM-läsare
Datorlåda och nätaggregat
På denna prisnivå skulle jag satsa på en bra billig låda som säljs med nätaggregat integrerat. Detta blir både billigt och enkelt. Jag rekommenderar märket Antec.

Titta till exempel på:

NSK4480, från ca 800 kr
NSK4480B, från ca 800 kr.
NSK3480, från ca 900 kr
NSK6580, från ca 1000 kr
NSK6580B, från ca 1000 kr

För en budgetdator räcker 380 W effekt. Lådan bör rymma en rejäl CPU-kylare, vilket alla towerlådor ovan gör. Undvik mer exotiska lådor om du inte vet vad du gör. Lådan ska ha gummiupphängningar för hårddiskar.

Antec skickar med så kallade TriCool-fläktar där man kan ställa in tre olika hastigheter, ställ dessa på lägsta varvtal.

Moderkort och grafikkort
Moderkort finns i två storlekar för hemdatorer (om man bortser från mer exotiska typer): ATX och mATX. "m" här står för "mikro" och visar att det kortet är mindre än det andra. Vissa towerlådor rymmer bara mATX medans andra klarar båda. Jag tycker att man alltid ska köpa mATX för budgetdatorer så passar det i de flesta lådor.

Välj ett moderkort med integrerat grafikkort. Idag finns det hyffsat snabba grafikkort integrerade.

Se också till att modekortet inte har några fläktar. Det börjar bli ovanligt idag men det händer.

Intel- eller AMD-CPU är en smaksak. Jag använder Intel här men det är inte alls nödvändigt.

Asus P5KPL-AM, från ca 500 kr
Gigabyte GA-G31M-S2L
, från ca 500 kr
Gigabyte GA-73PVM-S2H
, från ca 600 kr

Notera att de inbyggda grafikkorten inte duger till att spela moderna 3D-spel (i någon större omfattning).

CPU och CPU-kylare
Se till att CPU:n inte har för stor termisk effekt, dvs blir för varm. 45 W är lågt, 65 W är medel och allt över är högt. Se till hamna på som mest 65 W.

Intel Celeron E1200, från ca 500 kr
Intel Core 2 Duo E4500, från ca 1000 kr.

Båda dessa är på 65 W och har två kärnor. För kontorssysslor och surf funkar båda bra. Använd aldrig CPU-kylaren du får med, den låter alldeles för mycket.

Zalman gör billiga kylare som håller en hyffsad ljudnivå. Välje en med så stor fläkt som möjligt, 80 mm är litet, 92 mm mellanstort och allt större är stort. Zalman skickar med en fläktkontroller, Fanmate 2. Denna kan du ofta vrida ner så fläkten kör på lägsta varvtalet men det beror på vilken CPU du valt. En CPU kan bli ca 50-60 grader varm utan att må dåligt. Du kan mäta temperaturen med ett program likt SpeedFan men enklast är det att köra datorn hårt en 15 minuter och sen boota om den och gå in i BIOS-menyn där man nästan alltid har ett ställe man kan läsa av sensorerna. Om CPU:n är över 50 grader då vrid upp fläkthastigheten lite.

Zalman CNPS7000C-AlCu
, från ca 300 kr

Använd en bra kylpasta för att fästa kylaren (använd inte den som skickas med kylaren):

Arctic Silver 5, från ca 50 kr

Hårddisk
Välj en tyst hårddisk. bra märken är Samsung och Seagate. Välj en 7200 rpm-disk av typen SATA - IDE är utdöende.

Samsung SpinPoint F1 320 GB, från ca 500 kr

Minne
Välj 4 GB minne uppdelat på två moduler. Då har du rejält med minne utan betala jättemycket.

Corsair XMS2 2* 2 GB, från ca 500 kr

DVD
Såvida du inte ska använda dator för att titta på DVD-film kan du välja vilken som helst. DVD:er låter lite olika mycket när de snurrar så om du ska använda den mycket kan du forska lite på det området - det har jag inte gjort.

DVD-brännare, från ca 250 kr

Sammanfattning
En komplett dator utan skärm, tangentbord, mus och operativsystem blir då:

Låda: 800 kr
Moderkort: 500 kr
CPU: 500 kr
CPU-kylare: 300 kr
Kylpasta: 50 kr
Hårddisk: 500 kr
Minne: 500 kr
DVD: 250 kr

Totalt ca 3500 kr

Detta bygger på att man handlar alla delar där de är billigast och komemr troligen ge en massa extra fraktkostnad. Ett pris på ca 4000 kr är dock möjligt få i en enskild affär så det bara blir en frakt.

Så om du surfar, kollar din mail, chattar, spelar lite Flash- och Java-spel och kanske gör lite kontorssysslor kommer en sådan dator fungera perfekt för dig. Den är nästan helt tyst.

Om du behöver en dator som är lite mer kraftfull och inte viker sig för alla 3D-spel så ska du kolla på nästa blogginlägg: "Mellandator".

Jag frånsäger mig allt ansvar om något går fel när du använder denna guide. Det är svårt förutsäga allt och vet du inte vad du gör ska du be någon anna göra det. Speciellt viktigt är det att du håller koll på dina temperaturer så inget blir överhettat.